Nya tag!

Nu är det verkligen länge sedan jag skrev något här på bloggen. Jag måste skärpa mig, det är ju ändå kul att kunna gå tillbaka läsa och se på bilder. Ser att det blivit lite ändringar hur man hanterar bloggen och bilderna men jag ska nog sätta mig in i det så småningom.

Startar bara så nätt med att berätta att jag nu har gått i pension. Trodde jag skulle vara fri som fågeln men icke sa Nicke. Har nog inte varit så uppbokad någon gång som nu. Denna veckan har jag något inbokat varje dag. *pust* 😃

Vill först visa två bilder på sådant jag gjort till mitt ena barnbarn. När han föddes april 2015 fick han ett barnvagnstäcke med applicerade nallar. När han blev någon månad så var han rädd för den ena nallen och blev ledsen när han tittade på den. Den andra bilden är en stickad mössa med en nalle till tofs, det garnet köpte jag på en månadsträff av en butik som besökte Öresundsquiltarna.

 Länkar till Evas blogg och hennes Visa och Berätta måndag nr180.

Nu håller jag tummarna för att jag ska bli flitig att skriva på bloggen. Jag har en hel del på gång som jag kan visa. I helgen bokade jag biljetter till Luleå. Helgen före midsommar ska jag upp och sy tillsammans med en del andra sytokiga tjejer på Quilterian.

De valde mig :D

Kan ni tänka er att jag blev utvald. hihihi

I fredags var vi 10 st som har visstidsanställning t.o.m 31/12 som blev kallade till våra chefer. Snacka om att det var nervositet inblandat i vårt gäng. Vi blev inkallade en och en för att få besked om vi fick förlängt. Tyvärr fick 3 av oss uppsägning men jag var 1 av de 7 som fick stanna kvar.

Kan bara säga YIPPIE!!!

Smyger igång med en julgåta

Åh, det var länge sedan jag var här inne. Ser att det gått mer än ett helt år sedan jag skrev något. Det har ju hänt en hel del men det största som hänt är att jag fick jobb i somras. Vi är 8 som blev anställda t.o.m den 31 december med möjlighet till förlängning. Jag håller ju tummarna för att jag får förlängt men allt beror sig på vilken budget vi fått och om det finns pengar till att ha kvar oss.

Jag har sytt lite under året men det kan jag visa en annan gång. Det jag vill visa nu är ett mysterium jag hoppat på, "Julegåte 2014" som Merete Veian gjort och som finns ligger ute på internet. http://mreteveian.blogspot.se/2014/11/julegatesm-snart-sew-x-mas-mystery.html
Jag ligger ju efter för de började sy redan i torsdags men jag har inte varit hemma så att jag kunnat sy. Får ta igen det ikväll istället sedan får jag väl avsluta imorgon.

Jag blandar hej vilt med mina tyger. Det blir randigt, rutigt, prickar och blommor så vi får väl se vad det blir för röra till slut. Så här ser mina tygbitar ut, nu innan jag börjar sy ihop dem.

Åh vad klockan den går fort

Jag måste snart i säng, ska iväg och sy med några av mina sykompisar imorgon.

Eftersom jag inte orkar lyfta som jag gjort tidigare så får symaskinen stanna hemma. Det är ingen fara att köra iväg med symaskinen, jag har en väska med hjul som jag drar den i. Problemet är när jag ska ha den in och ur bilen, då måste jag lyfta den och det klarar inte ryggen av, inte just nu i alla fall.

Jag tar istället med mig lite handsömnad men kan inte riktigt bestämma vad jag ska ta med mig och hur ska jag kunna veta idag vad jag vill sy på imorgon.

Jag tar med mig ett täcke där avslutningskanten ska sys tillbaka

tar också med mig tyger förberedda för chenille. Denna tekniken har jag aldrig gjort så det ska bli spännande. Vad det blir, om det blir något, får ni veta en annan dag. :)

Tar också med mitt evighetsprojekt Leanne´s House, någon gång ska jag väl bli klar. Håller på med block 6.

Prata och fika ska vi ju också hinna med så jag klarar mig säkert med detta. :)

För första gången ...

... har jag vågat mig på att sy en rund duk.

Jag fick idén till den när jag satt och slösurfade på youtube. Tittade på en film som Missouri Quilt Co lagt ut där de visar hur de sytt en rund julduk. http://www.youtube.com/watch?v=FLNnKaU6_Is

Först använde jag mallen för Dresden Plate när jag skar tygerna, 20 st bitar behövs. Sedan ritade jag av en skål från köksskåpet till mitten. Nu var det tänkt som en sommarduk men ser ut som en julduk i dessa färgerna men det är faktiskt röda rosor på tyget. Tyget är köpt på Panduro.

Underbara vänner

Först vill jag tacka för de fina kommentarerna jag fick på gårdagens inlägg.

Vill så berätta om och gärna visa er vad jag fick av mina underbara syvänner. En del av dessa vänner har jag inte ens träffat i verkliga livet utan lärt känna via nätet. OBS, det kommer bilder efter all text. :)

En månad efter jag kommit hem från min operation så fyllde jag år. Vi hade flyttat till annan lägenhet 1 vecka tidigare, jag hemkommen från sjukhuset två veckor tidigare och dottern var dålig så jag tänkte att vi bara skulle ta det lugnt. Sa till mina syskon att jag ville gärna träffa dem men denna gången blev det bara över en kopp kaffe och färdigköpt tårta, annars brukar vi ha något att äta också. Några dagar innan förvarnade min dotter mig att det skulle bli en överraskning för mig den dagen. Hon ville ju inte berätta vad det gällde utan sa bara att, du kan väl vara påklädd till vid 12.00. OK, det lovade jag att jag kunde vara. :) När dagen kom så såg jag till att komma upp och vara påklädd i tid. Det ringde på dörren och där stod Veronica (yngsta dottern) med vår äldsta dotters mellanpojke och jag blev jätteglad och vi pratade och jag fick presenter. Jag tror de hade varit hos oss i 5 minuter när det ringde på dörren. Ääääähhhh, var det ringklockan på dörren??? Jag hade ju inte hört den så mycket så jag visste hur den lät. Jag öppnade och ute i trappan stod två tjejer som jag kände igen men kunde ju inte placera. Jag måste ha sett ut som ett stort frågetecken för det tog nog någon tiondels sekund innan jag såg vem som stod där, det var Britt-Inger och Kerstin, mina kära sykompisar. Det visade sig att de två hade haft kontakt med Veronica, utan att jag visste något, och bestämt med henne att mötas nedanför på gatan så de visste var vi bodde. När de kom kunde ju Veronica ringa på porttelefonen och bli insläppt utan att jag misstänkte något, sedan stod de och väntade en stund nere i trappan innan de åkte upp med hissen. Sicka busiga kompisar och dotter jag har! :)

Mannen sa att han inget visste men han satte på en hel kanna (tolv koppar) kaffe precis innan de kom. De hade köpt bullar med sig och pålägg hade vi hemma. Sedan satt vi och pratade länge, hade gärna velat att de skulle stanna längre men det var snö och Kerstin åkte tåget. Men innan de plumsade iväg så hade jag såklart öppnat presenten de hade med sig i en jättestor presentkasse, röd med stora vita prickar och rött band. De berättade att de skickat ut frågan om det var någon som ville vara med och sy ett hjärta till mig. Sedan hade de samlat ihop dem och Britt-Inger och Kerstin hade sytt ihop dem och quiltat täcket jag fick. Jag fick order av Britt-Inger att det skulle användas och det har jag gjort. Jag har krupit ner under alla mina fina hjärtan och känt mina vänners varma tankar och stöd.

Det är så svårt att finna ord så det räcker men vill ännu en gång tacka alla ni som var med och sydde till täcket. Jag har fått mail från flera efter de sett täcket att de inte hade blivit tillfrågade men hade i så fall också gärna varit med. Kanske lite tur för jag vågar inte tänka på hur stort det täcket skulle blivit, det är gjort av 44 block.

Vill börja på nytt ...

... men vill först skriva om gammalt som hänt. Nu är det över 1 år sedan jag skrev något här på bloggen men det har varit så mycket här hemma så jag har inte haft lusten och orken att skriva.

Egentligen började det på hösten 2011 då våra barns farfar dog. Jag är tacksam för att vi hann ner och hälsa på honom under sommaren, han bodde i Tjeckien.

Första advent samma år fick mannen en stor hjärtinfarkt, som jag tror jag redan skrivit om. Han var illa däran och jag satt många timmar hos honom på dagarna.

Tidigt på våren 2012, när mannen började bli bättre, så var jag på en vanlig kontroll hos min gyn.läkare. Hon såg att något inte stod rätt till och skickade remiss till röntgen. Blev kallad och var på röntgen en tisdag i mitten av juni och hon ringde på onsdag em och sa att jag morgonen därpå skulle komma och hämta en remiss + röntgenutlåtandet och åka in på akuten. Röntgen visade att jag hade en tumör i urinblåsan. Blev först opererad en gång på lördagen men det visade sig att det inte hade gått riktigt som de ville så jag fick 2 alternativ att välja på. Alt. 1 var att inte opereras och Alt. 2 var att bli opererad.

Valde jag Alt. 1 så gick det bara åt ett håll, cancern skulle ta över och vi vet inte hur länge jag hade kvar att leva.

Valde jag Alt. 2 så opererade de bort urinblåsan och jag skulle istället få en påse på magen. Läkaren berättade att de eventuellt måste ta en bit av tarmen också och då skulle jag ha en annan påse på magen för detta. Livmoder och äggstockar skulle de också ta men det spelar ju ingen roll i min ålder.

Jag blev opererad och det första jag kommer ihåg att jag frågade när jag vaknade var: Har jag 1 eller 2 påsar??? Jag hade 2. Skit detsamma tänkte jag, jag lever i alla fall.

När jag varit hemma i 2 dagar efter min operation så hände det som inte får hända några föräldrar. Vår dotter fick beskedet att hon hade en tumör i lungan. De sa att som den satt gick det inte att operera men det skulle gå att behandla den. Tyvärr räckte det inte med detta utan efter ca 2 veckor fick hon veta att cancern spridit sig. Hon dog den 23/1 2013 efter 2,5 månads sjukdom och lämnade man och 3 barn.

När jag låg på sjukhuset hade jag så jäkla ont i ryggen hela tiden så när jag blev utskriven skickade de remiss till min läkare på vårdcentralen. Sedan har jag varit på röntgen och jag har kotkompressioner. Jag trodde inte det var sant men när de mätte mig så mäter jag 150 cm, jag har i alla fall varit 156-157 lång (läs kort) tidigare. Så jag har krympt en hel del.

Det har varit några jävliga år de sista 2 åren och speciellt det senaste året.

Ska jag leta efter något positivt så är det att vi flyttat, samma gård men annan lägenhet och nu har jag äntligen balkong inåt gården istället för utåt en trafikerad gata. När jag fick besked om operation så slutade jag röka så nu har jag varit rökfri i 1 år och 18 dagar. :) I måndags började jag en praktik. Jag börjar med 10 timmar/vecka för att testa hur mycket jag orkar, min rygg protesterar en del men det går.

Nu tänker jag starta om på nytt.