lördag 12 oktober 2013

Underbara vänner

Först vill jag tacka för de fina kommentarerna jag fick på gårdagens inlägg.

Vill så berätta om och gärna visa er vad jag fick av mina underbara syvänner. En del av dessa vänner har jag inte ens träffat i verkliga livet utan lärt känna via nätet. OBS, det kommer bilder efter all text. :)

En månad efter jag kommit hem från min operation så fyllde jag år. Vi hade flyttat till annan lägenhet 1 vecka tidigare, jag hemkommen från sjukhuset två veckor tidigare och dottern var dålig så jag tänkte att vi bara skulle ta det lugnt. Sa till mina syskon att jag ville gärna träffa dem men denna gången blev det bara över en kopp kaffe och färdigköpt tårta, annars brukar vi ha något att äta också. Några dagar innan förvarnade min dotter mig att det skulle bli en överraskning för mig den dagen. Hon ville ju inte berätta vad det gällde utan sa bara att, du kan väl vara påklädd till vid 12.00. OK, det lovade jag att jag kunde vara. :) När dagen kom så såg jag till att komma upp och vara påklädd i tid. Det ringde på dörren och där stod Veronica (yngsta dottern) med vår äldsta dotters mellanpojke och jag blev jätteglad och vi pratade och jag fick presenter. Jag tror de hade varit hos oss i 5 minuter när det ringde på dörren. Ääääähhhh, var det ringklockan på dörren??? Jag hade ju inte hört den så mycket så jag visste hur den lät. Jag öppnade och ute i trappan stod två tjejer som jag kände igen men kunde ju inte placera. Jag måste ha sett ut som ett stort frågetecken för det tog nog någon tiondels sekund innan jag såg vem som stod där, det var Britt-Inger och Kerstin, mina kära sykompisar. Det visade sig att de två hade haft kontakt med Veronica, utan att jag visste något, och bestämt med henne att mötas nedanför på gatan så de visste var vi bodde. När de kom kunde ju Veronica ringa på porttelefonen och bli insläppt utan att jag misstänkte något, sedan stod de och väntade en stund nere i trappan innan de åkte upp med hissen. Sicka busiga kompisar och dotter jag har! :)

Mannen sa att han inget visste men han satte på en hel kanna (tolv koppar) kaffe precis innan de kom. De hade köpt bullar med sig och pålägg hade vi hemma. Sedan satt vi och pratade länge, hade gärna velat att de skulle stanna längre men det var snö och Kerstin åkte tåget. Men innan de plumsade iväg så hade jag såklart öppnat presenten de hade med sig i en jättestor presentkasse, röd med stora vita prickar och rött band. De berättade att de skickat ut frågan om det var någon som ville vara med och sy ett hjärta till mig. Sedan hade de samlat ihop dem och Britt-Inger och Kerstin hade sytt ihop dem och quiltat täcket jag fick. Jag fick order av Britt-Inger att det skulle användas och det har jag gjort. Jag har krupit ner under alla mina fina hjärtan och känt mina vänners varma tankar och stöd.

Det är så svårt att finna ord så det räcker men vill ännu en gång tacka alla ni som var med och sydde till täcket. Jag har fått mail från flera efter de sett täcket att de inte hade blivit tillfrågade men hade i så fall också gärna varit med. Kanske lite tur för jag vågar inte tänka på hur stort det täcket skulle blivit, det är gjort av 44 block.




5 kommentarer:

  1. Härligt att Du använder täcket och Carmen, det minsta, vi kunde göra, var ju att sy ett litet hjärta. Vi skickade många tankar till Dig under Din jobbiga tid. Härligt att Du är på G på alla sätt igen!
    kram

    SvaraRadera
  2. Vilken överrasknings-födelsedag.
    Du får se det som att många kviltvämner ryms i varje hjärta. Härligt att du använder det och känner värmen.

    Kram till dej.

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar överraskning, hjärtlig och värmande

    SvaraRadera
  4. Vilken härlig överraskning och superfint täcke.
    kram Gunilla

    SvaraRadera
  5. Vilket underbart täcke - på alla sätt! Här kommer ett cyber-hjärta till dig :-) Kram

    SvaraRadera